För tre år sedan kom en ynklig varelse, smutsig så att jag inte ens ville ta i henne. Efter några ordentliga bad blev denna varelse vit, men var så rädd att hon inte ens vågade vistas i samma rum som människor. Hon låg och gömde sig under sängen i flera veckor.

Till slut vågade hon sig ut och började förstå att ingen skulle göra henne illa, hon blev t. o. m. så gosig att jag ibland tycker det är jobbigt. Man glömmer lätt hur hon en gång var. Det slog mig idag när jag och tjejerna (Rilla & Ulla som ständigt bevakar vad jag gör) skulle städa lite. Klicka på länken, är det verkligen samma hund som kom med flyget?

http://s39.photobucket.com/albums/e158/trollmoa/?action=view&current=Pallizen.flv

Vädret har varit sådär lagom ikväll. Lagom värme, lagom sol och lagom regn (D.v.s. inget!).

Något som det däremot inte var lagom av var kläggen, jag är sönderbiten kring handleder och fotknölar. De jäklarna hittade på något vis ner i skokanten och bet genom strumporna, när jag och Heleika tog vår runda ikväll. Annars hur mysigt som helst.

Lille Kalle tar sig. Han älskar uppmärksamhet, nästan så det blir lite för mycket. Man får vara riktigt bestämd mot han, har till och med hotat honom med bakbenen... Han vill gärna ta lite för mycket utrymme, den lille krabaten.

Mamma börjar komma tillbaka till verkligheten oxå, inte helt, men är inte lika avig längre. Jag har hittat ett knep, knepet heter Heleika... Går Heleika in, vill Moa in. Går Heleika ut, vill Moa ut. Så så får det vara så länge!

Efter regn kommer solsken, som han säger, Roland. Skönt att vakna till en någorlunda blå himmel, även om jag är så trött idag...

En forumvän har ett annat ordspråk, Ride a vanner it makes your butt look small. Det kan nog stämma, fast än har Trollkarl en bit kvar innan han är uppe i Trollmoas size.

Det är lite sorgligt när de gula blommorna blommar. Man tror nästan att Tessa ska vakna och plötsligt komma ur rabatten. Det var hennes favoritsovplats på sommaren.

Igår eftermiddag styrde vi kosan mot Göteborg för att hämta hem Emil & Evelina som varit hos Peter & Alexander och hälsat på ett par dagar.

Britt-Marie var här och plockade upp mig vid 16-tiden, lilla Kalle var i tryggt förvar med Linus & Jonathan som barnvakter. Vi hade gott om tid på oss, så därför skulle vi göra ett litet inhopp på IKEA... Senast jag skulle köpa en potatisskalare där, slutade det med att jag kom ut med kassarna fyllda med saker för 2000 spänn. Det var ingen billig potatisskalare!

Igår slog jag i alla fall personligt rekord. Kassen (det blev bara en, som dessutom bara var halvfull) gick inte ens på 400. Det ni! Dessutom inte en enda grej som inte kommer användas. Nya grytunderlägg, skärbrädor, flugsmällor och ett par jättebra burkar som jag ska ha mjöl och salt i fick flytta till Söbyn 1. Idessa pengar var även blomma och kruka till Peter & Alexander inräknad. I'M IMPRESSED!!! Undar vad jag kan köpa för alla pengar jag sparade...

Igår hjälpte Maria, Jörgen & Viktor mig och Leif att få grimman på Trollmoa. TACK! Nu känns livet lite lättare, dessutom slapp Jörgen slösa skott i onödan ;)

Idag kunde jag komma åt Trollis själv i hagen och kolla hur väl lille Trollkarl följer när man leder henne = MKT BRA! Han hängde med mulen i hennes svans hela tiden. Skönt att få ta in dem  ikväll, det är väldigt blött ute. Har lagt ut hö till dem i ogräset, så där ligger lilleman och sussar gott nu.

Nu, åter till gräsklippning :(

Bara en dag gammal och redan så långa ögonfransar ;)

Igår natt föddes han, "Söbyns Mr Trollkarl". En sagolik liten kille med silvergrå päls, två vita knästrumpor bak och en vit bläs. Enligt färgexperterna blir han svart i det gråa sen. Det blir snyggt!

Trollmoa sköter sitt uppdrag som mamma väldigt bra, lite för bra. Ingen får komma nära hennes bebis. Idag verkar det som att jag får gå lite närmare, så jag hoppas att hon snart inser att jag inte ska mala korv av honom. Har bara varit ute i morgonrocken än, så jag masade inte mig inpå så väldigt mycket. Det vore skönt att få in dem, för det är ett riktigt skitväder. Han ser inte frusen ut eller så, men för männsikans bästa så skulle jag vilja bädda ner honom i torr halm, lilla Kalle. Vi får se hur dagen utvecklar sig!